1

Parul Sharma: Svenska företag blundar för korruption

Svenska företag är berörda, involverade och påverkas enormt av korruptionens klor. Det här är en desperat vädjan till alla CSR-experter att väcka korruptionsfrågan i det dagliga arbetet. Det skriver människorättsjuristen Parul Sharma i en gästkrönika för Hållbart Kapital.

Foto: HRLN India

Som Mahatma Gandhi rätteligen uttryckte det: ”Här finns nog för allas behov, men inte för allas girighet”. Det är ett tragiskt konstaterande men nog är det så att girighet är en av de starkaste drivkrafterna hos människan. Det är denna girighet som sätter käppar i hjulet för dem som vill att alla människor ska ha lika rättigheter, tre mål mat om dagen, rätt att rösta, rätten till vård, lika villkor i vardagen och utan diskriminering.

Så länge fabriksinspektörer mot en summa pengar blundar för barnarbetare i fabriken, kan vi glömma ett seriöst CSR arbete. Att hävda att korruption är affärskultur eller bara kultur är lika korrekt som att hävda att hedersmord är kultur, båda företeelserna är lagbrott – en kriminell handling.

Jag anser att både de etiska och moraliska aspekterna är tydliga i förhållande till korruptionsfrågan: det är oetiskt och omoralisk med korruption, punkt. Ett sådant ställningstagande är oerhört viktigt för individen, myndigheten, affärsvärlden samt alla de instanser som står känsliga för fenomenet. Det här ställningstagandet kan i min mening stoppa korruptionen redan vid källan.

Det är sällan man ser ett tydligt ställningstagande i exempelvis affärsvärlden, ja säg svenska företag. Faktum är att ”till och med” VD:ar på indiska börsnoterade bolag kommit längre. VD:n för den indiska jätten The Adity Birla Group  konstaterade för några veckor sedan i indisk media:

“We would rather go slow with expansion plans than pay a facilitation fee to get a large project. Of course, the group has had to lose some obviously profitable opportunities but at the end of the day we can sleep well.”

Hur ofta ser vi sådana uttalanden i Sverige? Är det så att svenska exportföretag eller storföretag inte alls berörs av korruptionsfrågan? Svenska storbolag i Afrika, Kina och Indien, har de ingen erfarenhet av korruption? Har man aldrig betalat någon för att få igenom en affär? Vi som jobbar med CSR på marknivå vet att detta inte är sanningen, svenska företag är berörda, involverade och påverkas enormt av korruptionens klor. Varför sägs inget då? Varför är företagens CSR personer tysta om detta?

Den indiska högsta domstolen fastställde i juli 2010 att inte enda sädeskorn skall gå förlorat pågrund av statliga tjänstemäns korruption och lättja. I ett starkt domslut konstaterar den högsta domstolen att staten skall distribuera varje sädeskorn till landets fattiga istället för att närmare 3 miljoner ton spannmål ruttnar i statliga förråd. Den indiska staten skyller på bristen på förvaringsutrymmen och ”outsourcar” istället till utrymmen hos vänner och bekanta i den privata sektorn, till starkt överdrivna hyrespriser. Ett hyreskontrakt med vän eller bekant kan löpa i minst tio år. Att de överdrivna hyrorna är en del av statstjänstemännens korruption är ingen nyhet i landet. Detta händer i ett land som klassas som en av de värst svältdrabbade nationerna i världen.

Likaså visar många kinesiska utredningar på korruption inom miljöskyddsmyndigheter, vad gäller kontroller och godkännanden av föroreningar för exempelvis byggprojekt. I en rad olika byggprojekt, med värde 12 500 000 dollar, framgick att mer än 40 procent av projekten i princip betalat för att lättare ta sig igenom kontroller kring miljöskydd. Detta är ett tydligt exempel på konflikten mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd.

2009 års rapport från det allmänna kinesiska revisionsverket identifierade bedrägerier på sammanlagt 1 670 miljoner RMB (ca 250 miljoner USD) och omfattar 20 statliga myndigheter. Olyckligtvis är detta toppen av isberget, eftersom OECD:s beräkningar visar att den verkliga nivån av bedrägerifall skulle kunna vara extremt mycket högre.

Den kinesiska mjölkskandalen 2008 är ytterligare ett exempel, där melaminkontaminering av flytande mjölk och mjölkpulver kunde ske på grund av bristande kontroller, ett resultat av korrupta statstjänstemän och affärsmän. Istället för att gräva i de statliga kontrollerna fick en rad kinesiska statstjänstemän avgå. Den statliga inblandningen mörklades taktiskt. Istället utdelades dödstraffet samt livstidsfängelse till individer från den privata sektorn och korruptionsfrågan valdes bort eller snarare tystades ner.

I teorin har varje rysk medborgare rätt till fri sjukvård. Samtidigt vittnas det om dagliga orättvisor som den Karen Papiyants fick genomlida. Hans trauma var bara början då han förlorade ett ben i en bilolycka. Papiyants korrupta läkare konstaterade enkelt att om inte $ 4500 sattes in på St. Petersburgsjukhusets konto kunde Papiyant inte räkna med någon vård överhuvudtaget och sannolikt förblöda till döds. I ren panik skrapade Papiyants familj och vänner ihop summan och betalade, men trots det låg han helt ensam en hel natt med bara enkla smärtstillande mediciner och skrek natten ut.

Dessa exempel är hämtade från nationer för vilket vårt intresse, svenskens intresse, kommer att öka ännu mer. Att korruption hämmar utvecklingen i ett land är fakta som många biståndsorganisationer och ickestatliga organisationer tryckt på väldigt länge. Dock ligger affärsvärlden efter med att se barriärerna som måste brytas ner för att genomförandet av uppförandekoder med etiska, arbetsrättsliga och miljömässiga principer skall bli möjlig. Så länge man kan köpa sig fri från ansvar inom exempelvis miljö, säg köp av miljölicenser, blir det nästintill omöjligt för ovanstående aktörer att göra en skillnad.

I Indien är påståendet ”most polluted department is the Pollution Control Board” allmänt känt. Det är delvis denna myndighet som ger licenser i frågor om vatten, föroreningar och ljudnivåer. Samma gäller Brasiliens ”IBAMA”, myndigheten för miljö, där Brasiliens befolkning hänvisar till myndigheten som ”den ruttna kroppen”, pågrund av dess oetiska funktioner. Det är denna myndighet som ska granska all skogsindustri och industri som kan ha något samband till Brasiliens skogar. Tål att tänka på nu när FN har utsett 2011 till skogens år.

Min artikel är inte ett försök att briljera med fakta från länder där svensken gör affärer, nej, det här är en desperat vädjan till alla CSR-experter eller de som ”brinner för frågan” att väcka korruptionsfrågan i ert dagliga CSR-arbete. Kom, låt oss sluta en allians mot korruptionen i affären – i världen! Innan korruptionen slukar de små steg som vi tagit i rätt riktning.

/Parul Sharma,                                                                                                                                                                                          Människorättsjurist                                                                                                                                                                                                       Chef för CSR-revisioner i leverantörledet på Sandvik AB

Filed in: KRÖNIKA

Recent Posts

Bookmark and Promote!

One Response to "Parul Sharma: Svenska företag blundar för korruption"

© 3803 HÅLLBART KAPITAL. All rights reserved. XHTML / CSS Valid.
Proudly designed by Theme Junkie.