0

Hållbarhetsfondernas inrikting påverkar avkastningen

Det finns gott om studier som jämför den riskjusterade finansiella avkastningen från hållbara investeringar med den från “konventionella” investeringar. En gemensam nämnare mellan studierna är att de i allmänhet drar alla hållbara investeringar över en kam: Fonder som utesluter fossila bränslen likställs med de som investerar i alla branscher, fonder som satsar extra på gröna bolag buntas ihop med de som enbart utesluter alkohol, vapen och tobak, och så vidare.

Då är det inte så konstigt att resultaten spretar åt alla håll. Det går att finna belägg för alla teser: Hållbara och ansvarsfulla investeringar lönar sig, lönar sig inte, och går likadant som andra investeringar.

Därför är det med intresse vi läser en ny forskningsrapport från Regensburg universitet i Tyskland, som gör det många andra forskare borde ha gjort för länge sedan: Genom att dela upp hållbara och ansvarsfulla investeringar i olika inriktningar och dessutom närmare studera screeningmetoder inom varje kategori, så jämförs inte längre äpplen och päron i lika stor utsträckning, och resultaten blir mer meningsfulla.

I det här fallet handlar det fortfarande om en ganska grov kategorisering av fondernas inriktning – religiösa fonder (tex med katolska eller muslimska värderingar som utgångspunkt), gröna fonder (som investerar i företag som är aktiva inom tex alternativa bränslen, förnybar energi och avfallshantering) och den breda gruppen “socially responsible investment” (SRI) som mestadels innefattar fonder som väljer in företag med höga ESG-betyg. Men även om kategoriseringen skulle kunna vara än mer finkornig (åtminstone gällande SRI) så är det ett steg i rätt riktning.

213 fonder som investerar internationellt ingår i studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Financial Research Letters i februari 2016. Fonderna har studerats i perioden 2000-2012, och innefattar två krisperioder: IT-kraschen 2000-2002 och den globala finanskrisen 2007-2009.

Studien visar att de tre kategorierna – religiösa, gröna och SRI-fonder – varken gick bättre eller sämre än marknaden och respektive jämförelseindex under de två krisperioderna. När det inte pågick en kris, däremot, så gick gröna fonder och SRI-fonder generellt sett sämre än marknaden och jämförelseindex.

Forskarna menar att fondens urvalsmetoder – eller “screening” på svengelskt branschspråk – påverkar avkastningen. När de isolerade enskilda screens för SRI-fonder så blev det tydligt att sociala screens ledde till sämre resultat relativt jämförelseindex när det inte rådde kris (“non-bear market”), medan miljömässiga och governance-screens inte ledde till någon annorlunda avkastning än jämförelseindex.

När det gäller gröna fonder stod energi-screens ut som en faktor som påverkade avkastningen positivt i jämförelse med marknaden när det pågick en kris, och forskarna menar att energitunga portföljer därmed kan innebära ett visst marknadsskydd i kristider. Det skulle kunna bero på att statliga bidrag till energisektorn gör att den står stadigt även i tider av kris. Samtidigt noterar forskarna att det särskilt är just energi-screens som drar ner avkastningen för gröna fonder under marknadens nivå i perioder av icke-kris. Det kan bero på att företag inom området förnyelsebar energi ofta har olönsamma affärsmodeller, menar forskarna.

Som vanligt på det här forskningsområdet går studien inte på djupet när det gäller att försöka förklara orsakerna till resultatet, men visar ändå att det är meningsfullt att inte betrakta hållbara och ansvarsfulla investeringar som en homogen grupp. En slutsats på en mer praktisk nivå är att kapitalförvaltare kan påverka utsikterna till god avkastning genom vilka “screens” de använder, och de skulle med hjälp av den typen av kunskap kunna vikta om portföljen i tider av kris eller icke-kris för att uppnå ett bättre resultat.

Filed in: ALLMÄNT, FORSKNING Tags: ,

Related Posts

Bookmark and Promote!

© 3214 HÅLLBART KAPITAL. All rights reserved. XHTML / CSS Valid.
Proudly designed by Theme Junkie.