0

Mikrofinans i Europa: Hur grönt är det?

Mikrofinans förknippas ofta med utvecklingsländer, där små lån kan hjälpa framförallt kvinnor att starta inkomstbringande verksamheter. Men fenomenet finns även i Europa (där det finns drygt 400 mikrofinansinstitut), och ses av EU som ett viktigt sätt att stödja småföretagande.

Mikrofinans kan dessutom vara ett sätt att främja miljöfrämjande verksamhet, antingen genom att rikta lånen till gröna projekt – sk green microfinance – eller genom att långivaren utvärderar miljörisker med potentiella projekt, bistår med kompetens och teknik till låntagare som vill gå i en mer miljövänlig riktning, och så vidare.

Nu har den första forskningsstudien om vilka faktorer som påverkar de europeiska mikrofinansinstitutens miljöprestanda publicerats (Journal of Business Ethics nr 135, 2016). 58 mikrofinansinstitut (MFIs) deltog i enkätstudien.

Miljöprestanda är i den här studien en sammanvägning av fem faktorer: Miljöpolicy, åtgärder för att begränsa ekologiskt fotavtryck, miljömässig riskvärdering, gröna mikrolån, samt miljöfrämjande icke-finansiella tjänster (såsom kunskap).

Resultaten visar att större och mer mogna MFIs är mer benägna att ha ett högt miljöengagemang. De som ställer ut mer än 1,000 lån per år har i betydligt fler fall en miljöpolicy och utvärderar miljörisker i högre utsträckning än mindre MFIs. De som funnits i mer än 15 år har också klart oftare en miljöpolicy.

Investerarnas intresse för miljöprestanda visade sig vara något som har stor inverkan på hur engagerade MFIs är i miljöbefrämjande aktiviteter. MFIs med miljöengagerade investerare har i snitt nästan tre gånger så hög miljöprestanda som andra MFIs i den här studien. Att titta närmare på investerarnas intresse blir med andra ord en viktig parameter för den som vill försöka förstå hur europeiska MFIs kan gå i en mer grön riktning.

För de MFIs som har donatorer tycktes det däremot som att det stjälper mer än hjälper miljöprestandan, kanske för att många donatorer snarare fäster vikt vid socialt orienterade projekt. Men i de fall donatorerna faktiskt har ett stort miljöintresse så påverkar det miljöresultatet positivt.

Institut som även ger större lån än mikrolån (dvs mer än 25,000 EUR) har högre miljöprestanda. Det kan enligt forskarna bero på att institutionerna i verksamheten för större lån är mer exponerade mot regleringar, den allmänna opinionen och tryck från intressenter, vilket driver dem att ta fram miljöpolicys, minska sin miljöpåverkan och hantera miljörisker. Det kan i sin tur sippra ner till mikrofinansverksamheten.

Forskarna fann ingen skillnad i den miljömässiga prestandan mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationer.

Något förvånande kanske så har östeuropeiska MFIs något bättre miljöprestanda än västeuropeiska, särskilt när det gäller miljöriskbedömning och utgivning av gröna lån. Det kan enligt forskarna förklaras av att östeuropeiska institutioner, som får mindre bidrag än västerländska institutioner, måste vara mer varsamma om sitt varumärke och hur de uppfattas av allmänheten för att få medel. Resultatet kan också, enligt forskarna, bero på att MFIs i östra Europa är verksamma i en mer konkurrensutsatt marknad vilket gör att de måste diversifiera sitt erbjudande, exempelvis genom miljövänliga initiativ.

Det är framför allt policies, rutiner och verksamhet som utvärderas i den här studien, snarare än själva det miljömässiga utfallet av mikrolånen, som många gånger förmodligen är svårt att mäta. Gissningsvis kommer dock efterfrågan på sådana utvärderingar att öka i och med att KPI:s för påverkansinvesteringar, impact investment, utvecklas och förfinas och kan användas även av tex de MFIs som ägnar sig åt grön mikrofinans.

Filed in: ALLMÄNT, FORSKNING Tags: 

Related Posts

Bookmark and Promote!

© 3279 HÅLLBART KAPITAL. All rights reserved. XHTML / CSS Valid.
Proudly designed by Theme Junkie.