2

Cat bonds: tjäna pengar på uteblivna katastrofer

Hösten 2015 drar orkanen Patricia fram över Mexiko med en hastighet av 300 km/h; det är den starkaste orkanen som uppmätts på västra halvklotet. Många vägar, hus och odlingsmark förstörs av dess framfart, och de ekonomiska skadorna blir enorma. När stormen bedarrat måste en mexikanska staten uppbåda en stor mängd kapital för återuppbyggnad.

***

I en vacker gammal villa på Karlavägen känns jordbävningar, översvämningar och stormar långt borta. Men det är just det som är kärnan i den verksamhet som sköts från skrivborden här. Entropics är den i dagsläget enda svenska förvaltaren av katastrofobligationer, eller cat bonds. Grundidén med katastrofobligationer är att överföra försäkringsrisker till kapitalmarknaden, och på så vis skapa förutsättningar att erbjuda försäkringsskydd mot stora naturkatastrofer.

Klicka på bilden för Entropics film om hur cat bonds fungerar.

Om en katastrof inträffar och obligationen löser ut förlorar investeraren sitt kapital. Historiskt sett har dock få cat bonds triggats: Fyra stycken av sammanlagt cirka 200, över en femtonårsperiod. Den senaste var MultiCat klass C, som gav mexikanska staten medel till återuppbyggnad efter orkanen Patricia.

- Vi placerar pengar på ett konto som säkerhet för det här försäkringsåtagandet, och för det får vi ränta och premier. Och skulle en katastrof inträffa så tas pengar från det kontot. Det är lite av poängen med cat bonds, att de är fullt säkerställda, det vill säga pengarna finns på ett konto, förklarar Henrik Sjöholm, chef för kommunikation och ansvarsfulla investeringar på Entropics.

Entropics har 38 positioner globalt idag, som bland annat täcker skador från orkaner och jordbävningar i USA, Europa, Japan och Australien.

Vad skulle du säga till dem som tycker att det är lite cyniskt att investera i katastrofer?
- Jag brukar tycka att det är en fantastisk fråga, eftersom det i min värld är precis tvärtom. Om inte cat bonds fanns så skulle väldigt många bli utan försäkring. Och det är väl i så fall möjligen det cyniska, att säga att då får de stå oförsäkrade.

När jordbävningarna i Japan skedde så löste bara en av tio cat bonds med exponering mot japansk jordbävningsrisk ut. Det är ju bra för dem som investerat, men för de som behövde försäkras så hade det kanske varit bra om fler löste ut. Vems sida ska man stå på?
- Det är ett ganska bra exempel på hur cat bonds ska fungera. En cat bond utlöstes och åtminstone två andra kom nära att utlösas genom återförsäkringsavtal, så att de hade utlösts om försäkringsbolaget drabbats av fler stora händelser. Det visar att det är väldigt viktigt hur man sätter upp försäkringsvillkoren. De flesta japanska cat bonds var, om jag minns det rätt, konstruerade med så kallade parametriska triggers, som är ganska vanligt. Det vill säga att man talar om inom vilken zon ska en jordbävning inträffa. Det som hände var att jordbävningen var lite längre från Tokyo, där försäkringsskyddet var koncentrerat.

- Det är ju egentligen inte konstigare än att om du har en sommarstuga och ett hus och så säger du att jag tar bara försäkring på mitt hem och så hoppas jag att det inte inträffar något i sommarstugan. Det ska man egentligen inte tycka var orättvist, utan någonstans måste man dra gränsen. Därför definierar man ganska väl inom vilka områden en cat bond gäller.

Henrik Sjöholm, Chef för kommunikation och ansvarsfulla investeringar på Entropics

De som köper de här obligationerna måste ju anta att det inte är särskilt troligt att katastrofen inträffar?
- Det där modelleras ju. När vi får ett prospekt framför oss får vi både historiska data och modeller där man får sannolikhet att det triggas på ettårs-basis eller hela löptiden. Det finns cat bonds i hela skiktet från 0.1% upp till 14-15% i förväntad förlust. Och då får man ju tala om vilken premie vill jag ha för att ta på mig den här risken.

Varför är inte fler katastrofer försäkrade? Det är ju jordbävningar och översvämningar stup i kvarten, globalt sett? Det saknas inte katastrofer att försäkra sig mot…
- Det pågår mycket arbete med att ta fram försäkringar. Det är ju flera på väg ut. Världsbanken bygger en plattform, MultiCat-programmet, där MultiCat Mexiko ingår. Och de jobbar aktivt för att ge råd till länder som kan behöva försäkra sig. Nu är det på väg med afrikanska cat bonds, Kina gav ut sina första cat bonds i fjol, och det är på väg i ett par sydamerikanska länder som har övervägt det. Bland annat har Filippinerna haft en sådan tanke.

Finns det någon cat bond som gäller svenska eller skandinaviska katastrofer?
- På marginalen. Det finns ett antal cat bonds som täcker europeiska stormskador. Det finns de som har med Sverige på ett litet hörn, men de stora försäkringsåtagandena finns på kontinenten. Vi har pratat mycket om möjligheten att använda cat bonds som ett attraktivt alternativ för att försäkra svenska egendomar, så om man tänker skogsskador till exempel. Men det är väl ingen som riktigt än har nappat på det.

Varför då?
- För att det är okunskap om hur cat bonds fungerar. Det är också just nu ganska ”mjuk” försäkringsmarknad, det vill säga ganska låga premier. Och historiskt har cat bonds varit ganska komplicerat att sätta upp. Nu finns det någonting som heter cat bond light och det pågår en utveckling av enklare försäkringsprodukter som skulle kunna användas av mindre aktörer och då kanske det blir mer attraktivt.

Skulle företag kunna försäkra sig mot en olycka?
- Ja, det har funnits. I dagsläget finns ingen sådan listad obligation. Det har funnits en obligation, som var en följetong för tio år sedan. Det var en ansvarsförsäkring för oljespill, som triggade. Den räknas väl inte som cat bond, men cat bond-liknande, som har fått tjäna som ett skräckexempel på många sätt. Ett av sätten är att den hade en uselt konstruerad trigger som ledde till långa rättsprocesser och massor av problem, men det andra är förstås att för oss som investerar – är det här risker som vi vill försäkra oss om?

Skulle man kunna försäkra sig mot terrorattacker?
- Ja, det förekommer diskussion i cat bond-sfären om det här, och jag tror att dels kan man ställa etiska frågeställningar. Det finns inom cat bond-världen en genuin motvilja mot att ta på sig risker för så kallade man made disasters, därför att de är väldigt svåra att modellera. Samtidigt så… om en terrorgrupp skulle komma över massförstörelsevapen så är det klart att då finns det ju en rationalitet i att kunna ersätta de som drabbas. Men i dagsläget finns det ingen sån, utan det är snarare en levande diskussion. Jag ser väl både etiska upp- och nedsidor med det där.

- Fifa gav ut en obligation inför fotbolls VM i Sydafrika, för att skydda sig mot ett inställt VM. Där ingick bland annat terrorangrepp.

Så allt som är ”force majeure” kan falla inom ramen för cat bonds?
- Ja, sånt med ganska låga sannolikheter men med förödande konsekvenser.

Henrik Sjöholm förklarar att cat bonds kan vara ett betydligt mer effektivt alternativ till de stora givarkonferenserna som brukar hållas efter katastrofer:

- I år kommer den första afrikanska cat bonden ut på marknaden, om allt går som planerat, inom ramen för XCF, Extreme Climate Facility. Bakom det ligger en organisation som heter ARC, African Risk Capacity, som har satts upp av den afrikanska unionen. Det är lite kul för här finns en svensk koppling. I ARC:s försäkringsbolag, ARC Ltd, så är svensken Lars Tunell ordförande, gamle SEB-chefen. ARC är väldigt tydliga varför de vill ha cat bonds. Det är därför att väl konstruerade cat bonds, med parametriska triggers, då vet man hur mycket man får på förhand: om vattenståndet i Bangladesh stiger med två meter, så får vi x antal pengar. Och fördelen med parametriska triggers är att de går ju ofta ganska snabbt att avgöra. MultiCat tog 4 månader att reglera. Och det är mycket av det här som Afrikanska unionen är ute efter. Därför att de är vana vid att när det inträffar naturkatastrofer i Afrika, så förfasas alla, vi läser i tidningarna om det, och alla politiska ledarna uttalar sig att nu måste världen ställa upp, och så kallar man till en givarkonferens. Det ligger minst ett halvår fram i tiden, så kanske sju eller åtta månader efter att du har fått en katastrof i Afrika kommer givarkonferensen. Och där förbinder människor sig att betala in pengar, men sedan så betalar ju ingen de där i tid. Utan sedan står du där i efterhand, du vet inte hur mycket pengar du får, du har pledgat 2 miljarder kronor men ingen har betalat in det, och det dröjer kanske ett år eller ännu längre innan du har några pengar alls. Men cat bonds som har snabb utbetalning, där talar vi kanske tre eller fyra månader. Och som Lars Tunell sagt, det här är ofta skillnad på liv och död. Under tiden vi går och väntar på givarkonferensen så dör människor. Och därför är Afrikanska unionen så intresserade av cat bonds, därför att det tillförsäkrar en snabb utbetalning när det behövs. Det finns ju en väldig fördel. Därför det här skapar ju en automatik. Om vi ger bistånd till Afrika så kanske man bidrar med att antingen köpa cat bonds eller betala bistånd till premier så att de kan försäkra sig.

Kan man säga att cat bonds som tillgångsslag är en del av hållbara investeringar, där hela idén är hållbar, ungefär som green bonds eller social impact bonds?
- Precis, jag skulle gärna sätta det här på resultatsidan. Green bonds är ju att minska utsläppen, medan cat bonds är mycket mer att bygga resilience. Så de verkar egentligen på två sidor av klimatförändring, där vi har lagt oerhört mycket fokus på förebyggande, men världen befinner sig nog på en plats där vi måste bygga finansiell motståndskraft mot de följder vi faktiskt redan har orsakat.

Det måste ju finnas ett intresse när man försäkrar sig mot naturkatastrofer att bädda för att de inte ska inträffa. Jag tänker att man verkligen skulle engagera sig då i klimatfrågor till exempel, för att skapa en tryggare värld på alla sätt.
- Jag tror det skulle bidra till institutionernas omtanke om man hade på risksidan också och inte bara förebyggande, och det är ett sätt att ta en position. Och allra mest om man tillhör klimatförnekarna. Ifjol fanns planer om en cat bond med en sjuårig löptid, den drogs tillbaka för att ingen var beredd att investera i en sjuårig löptid. Och en stor del i det är klimatförändringar. Tre år är ganska lång tid, sju år är jättelång tid. Men den som tror att klimatförändringar är en bluff borde inte tveka på att ta på sig sjuåriga eller tioåriga eller tjugoåriga risker. Det är bara upp med pengarna!

Ni jobbar också med ESG inom era investeringar; kan du berätta mer om det?
- Vad vi sett med cat bonds är att vår absolut största risk, det är att vi investerar i syften, försäkringsändamål, som andelsägarna inte sympatiserar med. Ta en lotteriobligation [där någon försäkrar sig om att kunna utbetala en stor lottovinst], om den triggat istället för MultiCat Mexico, då hade vi nog sett en andelsägarflykt har jag en känsla av. Att de förlorat 6 eller 3 procent av sitt kapital för att någon människa ska bli omåttligt rik… Så vi har sagt att renommérisken är den i särklass största risken vi har. Att vi ägnar oss åt omoraliska försäkringsändamål. Så där har vi lagt fokuset.

- Jag har tagit fram ett antal nyckeltal. Vår hållning är att alla våra bonds ska vara till goda syften. Vi har sagt att högst 10 procent kan allokeras till tveksamma syften. Vi har sagt att otillåtna investeringar är till exempel vapenproduktion, utvinning av olja kol, försäkring för bolag som kränker mänskliga rättigheter, den här standardlistan lite grand som jag kan erkänna att jag modellerat efter Svenska Kyrkans policy. Jag tänkte jag går på dem jag tror har väldigt hög standard. Och sen finns ju en gråzon, de som tjänar pengar indirekt på det, som distribution av alkohol och tobak, defensiva vapen. Så precis som många andra har vi sagt att de som är i vår mening tveksamma syften, där kan vi ha upp till tio procent. Målet är förstås att ha så lite som möjligt.

- På den andra sidan av de här nyckeltalen hittar du alla de stora aktörerna som är involverade i en cat bond-konstruktion. Sponsorn är den som är initiativtagaren till en cat bond. Där jobbar vi mer med ESG. Här ser du att vi har 2,27 procent hos en problematisk sponsor. Och det kan vi säga med en gång att det här är Turkiet. Turkiet är ett problem, vi har ju klassat ner dem rätt rejält själva efter hösten. Men samtidigt så tycker vi inte att det är skäl att inte erbjuda försäkring till de som bor i Turkiet. De får sänkt därför att det finns en ESG-risk, för social instabilitet, det riskerar att de inte betalar sina premier. Så det är en ESG-risk. Men att Turkiet är initiativtagare vägs upp av att de här pengarna är tänkta att gå till fattiga människor i bergsbyar.

Henrik Sjöholm förklarar att ESG-nyckeltalen även tar hänsyn till eventuella risker kopplade till domicilen, det vill säga landet där specialföretaget (SPV:n) mellan sponsor och investerare ligger, och till valutan för säkerhet.

- En governance-risk i domicilen är nog den allvarligaste ESG-risken vi har, alltså korruption och att pengarna försvinner ut. Sen då valuta för säkerhet, nästan alla har dollar, vi har någon cat bond som har yen. Det finns liksom ingen [risk]. Men den dagen vi ser obligationer där säkerheten förvaras i kinesiska yuan så kommer vi nog att titta på ESG-risker för den.

Intervjun är slut. Ute på Karlavägen skiner solen. Jordbävningarna och översvämningarna känns fortfarande långt borta.

Filed in: ALLMÄNT, INTERVJU Tags: 

Recent Posts

Bookmark and Promote!

2 Responses to "Cat bonds: tjäna pengar på uteblivna katastrofer"

© 3171 HÅLLBART KAPITAL. All rights reserved. XHTML / CSS Valid.
Proudly designed by Theme Junkie.